matilada

2010-11-30
21:26:16

SNÖ!!

Snö vänder England upp och ner. Det är lika roligt varje år hur oförberedda de är och hur förvånade alla blir när det börjar snöar. Imorse när vi vaknade låg det ett knappt synligt snötäcke på marken. Eftersom jag var ledig idag såg jag det bara som hastigast innan jag gick och la mig igen efter att ha tagit ner mina håriga rumskamrater till frukost. När jag gick upp på riktigt två timmar senare var världen nästan vit och C gick fortfarande runt i morgonrock fastän hon skulle ha åkt till jobbet för länge sedan. Det snöade ju lite, så man kunde omöjligen ta ut bilen i det vädret. Den tanken hade inte ens slagit mig, eftersom det var så lite snö, och ännu mer förvånad blev jag när de började svamla om att min körlektion antagligen skulle vara inställd på grund av snön.

Den blev som tur var inte inställd och jag insåg hur bra det är med vinterdäck på vintern. Här har de aldrig hört talas om vinterdäck och vi hade lite kul i ett halt villaområde där jag kröp fram på ettan och försökte undvika stora lastbilar som tycktes ha stämt möte just där. Villaområdet var egentligen bara en rolig, spontan omväg, för det riktiga målet var Anstey Park i Alton där vi skulle träna på att backa runt gathörn. Det gick fint. Det roligaste var mellan övningarna när jag skulle köra runt parkeringen för att ta mig tillbaka till hörnet så jag kunde backa igen. Mitt på den tomma parkeringen började Gib ge mig mystiska instruktioner som jag först inte förstod något alls av, men det klarnade när bilen gjorde en snygg sladd som skapade vackra cirklar i snön. Det blev många cirklar innan vi lämnade Anstey Park.

Väl hemkommen tog jag en hundpromenad i snön med Sonar, Luna och Ben. De älskade det! De sprang som dårar och var fullkomligt galna. Det fanns tyvärr inte tillräckligt mycket snö för att de skulle kunna begrava hela näsan och huvudet, men de tycktes ganska lyckliga ändå. Det ska tydligen snöa hela natten, så imorgon kanske det är möjligt. På hemvägen mötte vi halvsvensken som bor två hus bort. Han var ute i bilen och stannade och pratade med mig på svenska. Tydligen var det -15 grader i Eskilstuna och det skulle bli -18 i natt. Lite kul med en kompis som kan svenska här. Mysigt på något sätt.

När jag som bäst komade i min säng med datorn på eftermiddagen knackade det på dörren och J meddelade att kvällens hundträning var inställd på grund av snön. Sedan blev hon tyst och stod och stirrade in i mitt rum en längre stund. När jag till slut frågade varför upplyste hon mig om att mina fönster var riktigt smutsiga och att hon ville rengöra dem. Jag förstår inte vad som flugit i barnet (hon är ju bara 19) på senaste tiden, men hon verkar väldigt intresserad av hur mitt rum ser ut. Det började med spindelväven i hörnen, sedan var det golvet som hon mer eller mindre tvingade mig att dammsuga och nu idag var det fönstren. Förhoppningsvis är det bokhyllans tur imorgon! Inte nog med att fönstren skulle rengöras, utan halvvägs genom började hon plcoka bort alla saker på mitt skrivbord under förevändningen att fönsterputsen annars skulle hamna på dem. Skrivbordet tömdes, dammades av och när fönstren var rena sattes utvalda prylar (de som inte ansågs vara skräp) tillbaka i noggrann ordning. Var sak har sin plats. Fönster och skrivbord räckte tydligen inte för att tillfredsställa J's nyfunna städmani, utan hon gick sedan vidare till att röja bort all elektronisk, gammal utrustning som jag aldrig använt och som bara samlat damm härinne. Efter det var mitt rum rent och kändes tydligen mer som ett "Matildarum", så det var ju bra. Dessutom fick jag upp tre affischer på väggen då jag inte kände att jag kunde koma i sängen när hon arbetade så hårt med att rengöra mitt rum. Allt blev till slut ganska bra med andra ord, trots att det hela kändes ganska bisarrt till att börja med.

Man kan antingen springa som en dåre på fältet när det snöar, som Ben...

...eller så kan man kura ihop sig inomhus med släkten.
Peugeot, Severus, Wanda

 

2010-11-29
21:14:29

En vanlig dag plus kanelbullar

Det har sett ut, och känts, som om det ska börja snöa hela dagen, men än har det inte kommit minsta lilla flinga. Alla andra delar av England verkar ha fått snö, men bara för att jag är i Bentworth kommer det såklart ingen snö till oss. Egentligen är det nog lika bra, allt blir ju så fruktansvärt panikigt här när det kommer bara pyttelite snö. Förra vintern tog tydligen vägsaltet slut och den här vintern hittade jag C ute en morgon när hon försökte skrapa bort frost från vindrutan med en SLICKEPOTT. Behöver jag säga att båda var totalfail?

En annan spännande händelse på förmiddagen var när vi trodde Flax skulle börja valpa inom en mycket snar framtid. Hon fick flytta in i valpningsrummet, vi skyndade oss att gå en sista promenad för att sedan duscha så vi inte skulle smitta ner valparna med massa mysko saker utifrån. Det var klockan elva i förmiddags och än har det inte hänt någonting. Lite fail det med. Det kommer säkert bli i natt, så att vi alla är som zombier imorgon.

Jag kämpar vidare med The Highway Code. Har aldrig läst något mindre spännande, även fast en del information är ganska intressant. Idag lärde jag mig att barn är mer intresserade av glass än trafik. Nähä? Sedan verkar också följare av sikhismen vara exkluderade från alla typer av lagar som tvingar en att bära hjälm. Inte ens när de åker motorcykel.

På eftermiddagen blev det så tråkigt och kallt, så vi bakade kanelbullar för att lätta upp stämningen lite. Vi hade  precis bakat ut dem och snurrat ihop dem när C ringde och var på väg hem. Trots vår noggranna panikuppröjning av köket kunde hon när hon kom hem tio minuter senare på en gång säga att vi hade bakat något. Hur kunde hon veta det? Medan vi väntade på att the rayburn skulle använda sina sista krafter till att grädda våra bullar (den misslyckades för övrigt totalt och vi blev tvungna att använda elektriska ugnen) klippte Jess av nedersta delen på mina byxor, med viss hjälp av mig. Det var ett stort hål där och hon ville inte att jag skulle fastna i det och dö (SA hon, men jag tror snarare att hon ville leva ut sin mer destruktiva sida). Jag skulle inte ha lyssnat på henne insåg jag när mina byxben blev olika längd, men hon fick i alla fall sitt straff senare när C på väg in i duschen kom och ville visa oss något som nog inte bör spridas utanför Jubilee Cottage. Jag gömde mig i The Highway Code (antagligen det mest användbara den kommer användas till), men Jess kunde inte låta bli utan tittade. Hon fick men för livet sa hon. Det skrattade jag åt och kände mig ännu mer nöjd över att jag hade The Highway Code. Skadeglädjen är den enda sanna glädjen!
2010-11-28
23:47:33

Pumpasoppa och dåliga skämt

Fortsatt kyla, vilket är ganska jobbigt eftersom vattenslangarna och kranarna utomhus fryser igen, så vi måste bära vatten i hinkar ut till vattentrågen. Det är dessutom inte den jobbiga delen. Eftersom vattenslangarna är ur funktion kan vi inte skrubba halvhjärtat på skiten och sedan spola bort den, utan nu måste man ta i för kung och fosterland och skrubba med borsten på varenda lite brun, frusen fläck man kan hitta ända tills man knappt har några krafter kvar i armarna. Det tar hur lång tid som helst och oftast ser det mot slutet inte mycket renare ut än när man började. Bajshinkarna blir även de täckta med frusen skit och det är fullkomligt omöjligt att få bort tills vi får fungernade vattenslangar igen.

Ett lite roligare inslag idag var BESÖK. Sonar och Lunas syster Amber kom och hälsade på med sin tio veckors valp Barley, matte och husse. Amber är precis lika trevlig som Sonar och Luna och hennes valp var supersöt och pluttig. Jag vill ha valpar här igen! Roger och Carol är också väldigt trevliga och vi åt en riktig satsarlunch bestående av pumpasoppa, sallad, lax och hembakat bröd med fruktsallad och björnbär/äppelpaj till efterrätt. Mums mums!

Efter jobbet när jag i lugn och ro satt och försökte plöja mig igenom The Highway Code på min säng uppenbarade sig plötsligt en skugga i dörröppningen. Skuggan hade den fruktade Henry i handen. Jag har försökt undvika honom i veckor nu, men till slut fann han mig alltså. Himla drygt, men jag antar att det var bra att få det gjort och mitt golv är så rent nu att jag nästan blir sugen att sitta på det bara för att jag skulle kunna det, vilket alltid är en trevlig känsla. Dammet kanske blir ett projekt för morgondagen, jag känner ändå aldrig för att sitta på skrivbordet.

Nu har vi precis sett färdigt Mamma Mia-filmen Den är himla mysig och man ville bra gärna sjunga med, men det var strängeligen förbjudet efter att C demonstrerat sin "hell of a voice". Istället fick jag nöja mig med att bara titta. Inte helt fel det heller i och för sig.

Dagens skämt (by Graham):
G: It's the one-eyed dog!
*vara tyst en stund*
G (mycket nöjt): It's because she's only got one "I" in her name. D-A-I-S-Y. See, Isis has got two I's in her name and she's got two eyes!

Daisy och Isis är systrar. Det var huysteriskt kul när han sa det, tyckte jag.