matilada

2011-01-28
23:39:03

Fullspäckat schema

Vips så var nästan alla valparna borta. Igår följde jag med Graham till veterinären för att vaccinera dem och idag försvann fyra av dem iväg på nya äventyr. Något geni, alltså inte C, hade bokat in köparna med bara en timmes mellanrum, vilket fick till följd att när den första var över en halvtimme försenad blev man riktigt panikig och matt. För inte ens G kan väl gå igenom alla papper och underskrifter på mindre än en halvtimme? Haha, det visade sig att jag riktigt hade underskattat G's förmåga. Uatn te och artigheter går det mycket snabbt. De första kom, skrev på papper och gick på under tjugo minuter och mötte på vägen ut nästa köpare i dörren. Sedan flöt det på hela förmiddagen. Våra gästar (de extremt feta golden retrieverarna som jag fortfarande inte vet vem de är släkt med) skulle bli hämtade någon gång under förmiddagen. Behöver jag ens nämna att deras ägare kom först vid två?

Imorgon blir det förhoppningsvis lugnare, bara en besökare som "bara" ska titta på Petras valpar. De ska dessutom passa en färja någonstans, så de stannar inte så länge. Nu tror jag det är dags att stänga av datorn och ägna mig lite åt den lilla hunden som ligger bakom mig och frenetiskt försöker fånga min uppmärksamhet genom att vifta på svansen så den är nära att slås sönder mot väggen samtidigt som han desperat slickar min tröja.

2011-01-26
22:48:21

Valpar och besökare

Merlot försvann igår, så nu är det bara en kvar av Spitfires valpar. Han fick flytta in med goldenvalparna idag eftersom vi behövde hans hage till Petras valpar. Stackarn är mindre än dem nu och han ser väldigt liten och försynt ut bredvid de buffliga gula sakerna. En detalj även värd att nämnas är att jag idag fann storasyster Lily inne hos alla valparna. Hur hon kom in är lite av ett mysterium, men hon såg väldigt nöjd ut. Brydde sig inte det minsta om att de fanns överallt runt henne och att de inte ville lämna henne ifred.

Spitfires valp har förresten ett namn nu; Hurricane. Passande, men ack vad jobbigt att ropa Hurricane! varenda gång man vill något. Lite väl långt är det. Vi har dock inte riktigt kommit på vad man kan korta ner det till. J fick ta honom till puppy class ikväll, men tydligen blev hon ganska trött, så sista minglet innan de stora hundarna kom in fick jag glida runt med honom och hälsa på de andra. Syster Rosie var där bland annat och hon var lika galen som när hon lämnade oss. Hon tyckte det var fantastiskt med alla andra valpar, medan Hurricane var lite mer tillbakadragen och försiktig. Som en något pinsam avslutning på puppy class tänkte Hurricane sätta sig och bajsa mitt på golvet. Jag tyckte jag var påpasslig och plockade upp honom innan han hann göra något, trodde jag. När jag halvsprungit ut insåg jag att jag hade bajs på både skorna och jackan och att det dessutom hade hamnat en del på golvet som jag sedan aldrig lyckades hitta att torka upp. Så kan det gå.

Kall dag annars. Mycket regn och fuktigt och rått. Har man väl blivit kall känns det som om det är omöjligt att bli varm igen. Vi hade två goldens in över dagen då deras ägare skulle på begravning. Ingen av våra. En valp på fyra månader och en vuxen som såg ut som om hon var minst tjugo år. Valpen var jättesöt och hon lekte med Remus, Toby och Callie, men den vuxna uppskattade inte alls att vara här och skällde stup i kvarten, vare sig hon var inne eller ute. Man glömmer lätt att alla hundar inte är lika härliga att ha att göra med som våra...
2011-01-24
23:21:34

Lycka

Sovmorgon idag, så för en gångs skull kände jag mig pigg och vaken när klockan ringde, även fast jag inte hade tackat nej till att sova lite längre. Det lilla som var kvar av förmiddagen när jag steg upp spenderades i Gibs bil, lyssnande på massa Norgehistorier medan vi snirklade oss runt Basingstokes rondeller. Jag hade glömt hur riktigt bra dålig humor Norgehistorier är!

Väl hemkommen tog jag och Ben en promenad tillsammans. Minns inte när vi sist gick ut bara vi två, utan andra hundar eller människor, men det var bra längesen. Av vilddjuret som, då vi har andra med oss, brukar springa som en dåre överallt och ingenstans fanns det knappt något alls kvar och han var som en liten ängel och uppförde sig väldigt vuxet och sansat. Tills jag tog fram Tigern, vill säga. Då blev det fart på honom och Tigern fick följa med i många vilda cirklar på fältet innan en viss hund tröttnade på honom och bara släppte det stackars djuret i leran och studsade vidare i glada fågelhjärnesprång. Bens tiger lever ett tufft liv.

Kort sagt har det varit en mycket trevlig dag och jag hann till och med titta lite på Skärgårdsdoktorn på eftermiddagen. Bara ett avsnitt kvar nu! Sedan väntar Jul i Kapernaum som jag inte minns något alls av nästan, bara att mitt femåriga jag tyckte att det var en fruktansvärt läskig julkalender.