18:35:08
Trevligheter i London
Det finns så mycket som borde skrivas ner att jag inte riktigt vet var jag ska börja. Har en känsla av att det här kommer bli långt, så bilder skulle vara bra för att pigga upp texten, men har jag varit en duktig fotograf på senaste tiden? Neej.
Kanske bäst att börja från början.
Tidigare när vi åkt till London har vi åkt tidigt på morgonen och, på grund av musikaler, kommit hem strax efter midnatt, men igår åkte vi först efter lunch vilket var ganska skönt. Sovmorgon till halv nio och sedan en promenad med de fem vilddjuren. Fasanjakten verkar ha börjat här nu och det var hundar och jägare på det andra fältet, så vi höll oss på "vårt" fält istället för att gå runt på utsidan. Ben var i sjunde himlen med fasandoft i näsborrarna och kråkor att jaga!
Vid lunchtid anlände J's kompis Julie och efter en snabb lunch gav vi oss av mot tågstationen i Alton. Har aldrig tidigare åkt därifrån, men det var en jättemysig liten station. Väldigt söt! Vi kom fram till Waterloo vid tretiden och på väg till Leicester Square lekte vi turister och gick förbi London Eye, Houses of Parliament, Big Ben, 10 Downing Street och Trafalgar Square. Gissa vem som var guide och som nästan helt utan karta lyckades lotsa de andra två förbi alla sevärdheter utan att gå vilse en enda gång? Helt rätt, det var undertecknad!
Rundturen tog ca en timme och i väntan på middagsdags traskade vi upp till Hamleys så att en viss nörd kunde spendera en stor summa pengar på sin nördhobby. Betydligt fattigare och något hungrigare letade vi oss sedan tillbaka ner mot Piccadilly Circus och matställen. The Body Shop försökte locka in mig i butiken med stora affischer som utovade REA och oförskämt billiga produkter, men med plånboken något tom efter Hamleys-besöket vågade jag inte gå in där. Kan medge att jag ångrar det idag.
Middag blev det på Wagamama, någon sorts asiatisk/japansk restaurang med nudlar och ris och andra trevligheter. Väldigt gott och ganska folktomt, vilket var underbart skönt efter två timmar i storstadens folkmassor och hetsiga trafik. Den måste jag absolut lägga på minnet inför nästa musikal!
När vi kom ut från restaurangen hade det börjat mörkna och eftersom vi hade en timme att slå ihjäl innan musikalen började vi planlöst vandra upp mot Leicester Square. Då uppenbarar sig helt plötsligt i mörkret ett regnbågsskimmer. Ett mål att gå mot! När vi kommer närmare visar det sig vara en enorm M&M-butik, med fyra våningar M&M-produkter. Den butiken fanns definitivt inte där sist jag var i London! Självklart var vi tvungna att gå in och det var verkligen en helt galen affär. De hade allt där, med M&M-tryck. Jag ville köpa M&M-mjukdjur som leksak till hundarna, men £15 skulle bli en mycket dyr leksak. Istället blev det lite M&M-godis som köptes på lösvikt ur stora rör. Ascoolt!
Vid det här laget var det dags att gå och köa för insläpp till MAMMA MIA! och efter lite väntande och sittande fick vi till slut komma in i teatern. Mina färdkamrater försökte få mig att köpa ett program, men efter ett ha sett den 6 gånger kände jag att jag inte behövde fler program. Dock lovade jag att köpa ett i pausen om jag gillade uppsättningen, eftersom den stackars killen som stod vid trappan och försökte sälja inte fick ett enda sålt på den kvart vi satt och tittade på honom.
Sist jag såg MAMMA MIA! i London var jag smått besviken och inte alls imponerad av uppsättningen. Det känns som att jag klagade utförligt över den någonstans här på bloggen, men det får ni leta reda på själva om ni vill läsa, för jag kan då inte hitta det inlägget. Jag kan i alla fall meddela att igår var raka motsatsen. De har nyligen bytt ensemble och de här var verkligen fantastiskt bra! Underbart och bäst och stämningen var på topp! Publiken var riktigt med på noterna och alla sjöng med och klappade takten skrattade och levde sig in i storyn. En liten 8-årig tjej framför mig dansade så vilt att jag ett tag trodde hon skulle ramla över kanten. Det stora håret framför mig hoppade och skuttade överallt och skymde först ena sidan av scenen och sedan den andra för att två sekunder senare hoppa tillbaka till att skymma den högra sidan. Fransmännen bredvid mig sjöng med för full hals och 5-åringen bakom J blev vid ett tillfälle så exalterad att hon dunkade sin nallebjörn i huvudet på J. Kort sagt var det en mycket lyckad kväll! Och jag köpte ett program i pausen.
De samlade dessutom in pengar till bröstcancerforskning efter föreställningen och de var så övertygande så jag hällde, på vägen ut, alla mina mynt i Hon-som-spelade-Ali's hink och hon gav mig ett soligt leende till tack. Det var helt klart det bästa alternativet, för en t-shirt för £20 fanns det inte rum för i min budget och vem vill fotograferas med papporna i sina käbiga, åtsittande kostymer? Hade det varit the Dynamos hade jag övervägt det, men papporna? Nej tack. Så det fick bli mynt och jag tror de tjänade en rejäl hacka på mig. Min plånbok är numera väldigt lätt.
Tåg till Alton och Julie skjutsade oss hem innan hon själv gav sig av på den långa färden hem. Snällt nog fick jag ledigt idag och efter en skön sovmorgon har jag varit igång i princip hela dagen. Promenad med Toby efter frukost, en kopp te, promenad med Sonar och Ben, lunch, promenad med Astra (som jag släppte lös för första gången och hon var f-a-n-t-a-s-t-i-s-k-t duktig!), promenad med Billy och Toby, duscha, te, hjälpa K och S bada Pagans valpar och sedan hjälpa G att chippa dem. Har hunnit med en del, men det har känts ganska lugnt och avslappnat och det känns som om jag faktiskt gjort mig förtjänt av att vara lite trött. Vädret är riktigt bra och alla hundarna var som små änglar på sina respektive promenader och det gör matte glad. Nu är det eftermiddag och C kom precis hem. Betyder det att det är mer te på gång?
Kanske bäst att börja från början.
Tidigare när vi åkt till London har vi åkt tidigt på morgonen och, på grund av musikaler, kommit hem strax efter midnatt, men igår åkte vi först efter lunch vilket var ganska skönt. Sovmorgon till halv nio och sedan en promenad med de fem vilddjuren. Fasanjakten verkar ha börjat här nu och det var hundar och jägare på det andra fältet, så vi höll oss på "vårt" fält istället för att gå runt på utsidan. Ben var i sjunde himlen med fasandoft i näsborrarna och kråkor att jaga!
Vid lunchtid anlände J's kompis Julie och efter en snabb lunch gav vi oss av mot tågstationen i Alton. Har aldrig tidigare åkt därifrån, men det var en jättemysig liten station. Väldigt söt! Vi kom fram till Waterloo vid tretiden och på väg till Leicester Square lekte vi turister och gick förbi London Eye, Houses of Parliament, Big Ben, 10 Downing Street och Trafalgar Square. Gissa vem som var guide och som nästan helt utan karta lyckades lotsa de andra två förbi alla sevärdheter utan att gå vilse en enda gång? Helt rätt, det var undertecknad!
Jag känner inget som helst behov av att åka London Eye.
Rundturen tog ca en timme och i väntan på middagsdags traskade vi upp till Hamleys så att en viss nörd kunde spendera en stor summa pengar på sin nördhobby. Betydligt fattigare och något hungrigare letade vi oss sedan tillbaka ner mot Piccadilly Circus och matställen. The Body Shop försökte locka in mig i butiken med stora affischer som utovade REA och oförskämt billiga produkter, men med plånboken något tom efter Hamleys-besöket vågade jag inte gå in där. Kan medge att jag ångrar det idag.
Middag blev det på Wagamama, någon sorts asiatisk/japansk restaurang med nudlar och ris och andra trevligheter. Väldigt gott och ganska folktomt, vilket var underbart skönt efter två timmar i storstadens folkmassor och hetsiga trafik. Den måste jag absolut lägga på minnet inför nästa musikal!
När vi kom ut från restaurangen hade det börjat mörkna och eftersom vi hade en timme att slå ihjäl innan musikalen började vi planlöst vandra upp mot Leicester Square. Då uppenbarar sig helt plötsligt i mörkret ett regnbågsskimmer. Ett mål att gå mot! När vi kommer närmare visar det sig vara en enorm M&M-butik, med fyra våningar M&M-produkter. Den butiken fanns definitivt inte där sist jag var i London! Självklart var vi tvungna att gå in och det var verkligen en helt galen affär. De hade allt där, med M&M-tryck. Jag ville köpa M&M-mjukdjur som leksak till hundarna, men £15 skulle bli en mycket dyr leksak. Istället blev det lite M&M-godis som köptes på lösvikt ur stora rör. Ascoolt!
Vid det här laget var det dags att gå och köa för insläpp till MAMMA MIA! och efter lite väntande och sittande fick vi till slut komma in i teatern. Mina färdkamrater försökte få mig att köpa ett program, men efter ett ha sett den 6 gånger kände jag att jag inte behövde fler program. Dock lovade jag att köpa ett i pausen om jag gillade uppsättningen, eftersom den stackars killen som stod vid trappan och försökte sälja inte fick ett enda sålt på den kvart vi satt och tittade på honom.
Sist jag såg MAMMA MIA! i London var jag smått besviken och inte alls imponerad av uppsättningen. Det känns som att jag klagade utförligt över den någonstans här på bloggen, men det får ni leta reda på själva om ni vill läsa, för jag kan då inte hitta det inlägget. Jag kan i alla fall meddela att igår var raka motsatsen. De har nyligen bytt ensemble och de här var verkligen fantastiskt bra! Underbart och bäst och stämningen var på topp! Publiken var riktigt med på noterna och alla sjöng med och klappade takten skrattade och levde sig in i storyn. En liten 8-årig tjej framför mig dansade så vilt att jag ett tag trodde hon skulle ramla över kanten. Det stora håret framför mig hoppade och skuttade överallt och skymde först ena sidan av scenen och sedan den andra för att två sekunder senare hoppa tillbaka till att skymma den högra sidan. Fransmännen bredvid mig sjöng med för full hals och 5-åringen bakom J blev vid ett tillfälle så exalterad att hon dunkade sin nallebjörn i huvudet på J. Kort sagt var det en mycket lyckad kväll! Och jag köpte ett program i pausen.
Mamma Mia i Glasgow, april 2011
De samlade dessutom in pengar till bröstcancerforskning efter föreställningen och de var så övertygande så jag hällde, på vägen ut, alla mina mynt i Hon-som-spelade-Ali's hink och hon gav mig ett soligt leende till tack. Det var helt klart det bästa alternativet, för en t-shirt för £20 fanns det inte rum för i min budget och vem vill fotograferas med papporna i sina käbiga, åtsittande kostymer? Hade det varit the Dynamos hade jag övervägt det, men papporna? Nej tack. Så det fick bli mynt och jag tror de tjänade en rejäl hacka på mig. Min plånbok är numera väldigt lätt.
Tåg till Alton och Julie skjutsade oss hem innan hon själv gav sig av på den långa färden hem. Snällt nog fick jag ledigt idag och efter en skön sovmorgon har jag varit igång i princip hela dagen. Promenad med Toby efter frukost, en kopp te, promenad med Sonar och Ben, lunch, promenad med Astra (som jag släppte lös för första gången och hon var f-a-n-t-a-s-t-i-s-k-t duktig!), promenad med Billy och Toby, duscha, te, hjälpa K och S bada Pagans valpar och sedan hjälpa G att chippa dem. Har hunnit med en del, men det har känts ganska lugnt och avslappnat och det känns som om jag faktiskt gjort mig förtjänt av att vara lite trött. Vädret är riktigt bra och alla hundarna var som små änglar på sina respektive promenader och det gör matte glad. Nu är det eftermiddag och C kom precis hem. Betyder det att det är mer te på gång?