matilada

Nu börjar det dra ihop sig lite för det sedvanliga sista rycket innan C och G kommer hem från semestern. De senaste dagarna har vi nämligen legat lite på latsidan, med tanken att det fortfarande är måånga dagar kvar tills de kommer tillbaka... 

 

Igår var vi väldigt sociala då både Rhiannon och Kirsty kom på besök. K har hållit i Gs hundkurser medan han är borta och om det är mer än någon timmes kurs har hon oftast lämnat av sina hundar här, så att de slipper sitta i bilen. Igår var det kurs både på eftermiddagen och kvällen, så K hängde här emellan och vi hade även bestämt att Rhiannon skulle komma över med Rosie precis samtidigt. Köket alldeles fullt med hundar och det var väldigt, väldigt trevligt att träffa både R och K ordentligt igen! 

 

Idag har jag fortsatt att städa och damma i köket. Morgonen och förmiddagen kändes segare än segast och de där 11 hundarna jag skulle gå ut med kändes som en oöverkomlig siffra. Så jag torkade av alla teburkar och köksytor. istället Vid lunch erbjöd sig S att ta en av mina promenader och jag slog ihop 6 resterande hundar till en promenad och fick en väldigt trevlig stund ute i solen och blåsten, trots att jag frusit mer eller mindre hela dagen. A har gått runt i kortärmat och hävdar att det inte är kallt, men jag tror att han bara försöker vara manlig. Det är kallt.

 

På eftermiddagen blev det varmare och jag höll vid ett tillfälle nästan på att smälta bort när jag under några timmar  försökte få lite ordning på the conservatory. Flytta och dammsuga under alla möbler, torka golv, ta bort spindelnät, damma fönsterbrädor och så vidare och så vidare i alla oändlighet. Köket ser i alla fall ganska presentabelt ut nu och A (S behöver inga, hon sköter sig ganska bra ändå) fick stränga instruktioner om att inte slabba när han gjorde te.

 

Imorgon ska jag försöka avhåra C och Gs sovrum och tvätta deras sängkläder och hoppas att det inte är hundhår på dem. När jag insåg att JAG skulle sova nere den här gången frågade jag om jag fick ha hundsällskap. Helst inga hundar i sovrummet, lydde svaret, men det de inte visste mådde de inte dåligt av. Astra har varit en stjärna att ha i sovrummet: hon väntar artigt på att få komma in, hoppar sedan raka vägen upp i sängen och stannar där hela natten tills jag på morgonen säger att hon kan få hoppa ner. Det borde därmed inte bli så svårstädat och damen har dessutom knappt någon päls kvar efter senaste fällningen, men jag tänker mig att jag nog ändå får dammsuga lakanet innan jag tvättar det...