21:15:59
Dripp dropp, dripp dropp
Igår gick jag genom engineering och upptäckte att det sakta droppade vatten från taket. G satte ut hinkar på strategiska platser och ringde rörmokaren, som sa att han kunde komma dagen därpå. På kvällen hade droppandet tydligen slutat, så G tog bort hinken.
Det första jag fick höra från C imorse var en varning om att engineering var väldigt blött. Tydligen hade vattnet legat centimeterdjupt på golvet vid dörren när hon gått upp tidigare på morgonen. Som tur var är golvet därinne ojämnt, så hundarna som sov där hade kunnat krypa ihop vid den andra dörren för att hålla sig någotsånär torra. Vi skulle nog ha lämnat kvar hinken... När jag några minuter senare gick genom engineering med Sonar, Billy och Ben föll vattendropparna så tätt att det nästan var som en liten duschstråle. G sprang runt som en yr höna i panik och letade hinkar, kollade hinken uppe på kattvinden och var allmänt virrig. Det var nästan så jag inte ville tala om för honom att när jag gick genom grooming föll det en vattenkaskad från taket som vilken dusch som helst skulle vara avundsjuk på och golvet var som en liten sjö under gummimattorna...
Med sådan action på nedervåningen kunde jag inte gå och lägga mig igen, trots att jag var ledig och hade sett fram emot en sovmorgon. Det slutade med att jag vandrade runt i min pyjamas (min stora Chess-tröja!) och matade hundar och hjälpte till med lite allt möjligt istället. Sedan åt jag frukost för första gången någonsin i pyjamas! Det var underligt mysigt.
Efter frukost tog jag, för att undkomma vattenkaoset ett tag, ut Sonar och Ben på promenad i skogen. De älskade det! Har inte gått där sedan förra sommaren, eftersom Ben har varit lite väl angelägen om att jaga fasaner tidigare och den skogen kryllar av fasaner. Idag uppförde han sig dock som en pärla och skötte sig exemplariskt precis hela tiden. Då blir man stolt! Sonar var ,som alltid, ett ljus och det var t-shirtväder redan före nio på morgonen. De har satt upp höga stängsel runt Gaston Grange för att hindra hjortarna från att äta de exotiska och dyrbara träden de planterat där innanför och det är helt perfekt för de hindrar hundarna från att sticka efter fasaner också.
I skogen visade det sig finnas ett hjulspår som fortfaradne hade lite vatten i sig, trots att det inte regnat på evigheter, och båda hundarna dränkte in sig riktigt ordentligt. För att verkligen försäkra sig om att han inte skulle bli tagen som en golden av någon rullade sig Ben på grusvägen också och täcktes av ett fint dammlager som tillsammans med leran gömde nästan all gul färg på honom. Det bästa av allt var att när vi kom hem hade de stängt av vattnet i väntan på rörmokaren, så jag kunde inte spola av hundarna utan fick släppa ut dem i goldie run smutsiga. Måste medge att jag var lite oroad över hur det skulle gå ikväll med två skitiga hundar på heltäckningsmattan, men då hade jag glömt the goldie runs renande effekt. När jag tittade till dem på kvällen hade leran torkat och ramlat av och jag möttes av två skinande rena hundar. Fantastiskt!
Blått.
Ben-Ben
Världens bästa Sonar.
Denna hund stoppade jag in i the goldie run efter promenaden.
Det första jag fick höra från C imorse var en varning om att engineering var väldigt blött. Tydligen hade vattnet legat centimeterdjupt på golvet vid dörren när hon gått upp tidigare på morgonen. Som tur var är golvet därinne ojämnt, så hundarna som sov där hade kunnat krypa ihop vid den andra dörren för att hålla sig någotsånär torra. Vi skulle nog ha lämnat kvar hinken... När jag några minuter senare gick genom engineering med Sonar, Billy och Ben föll vattendropparna så tätt att det nästan var som en liten duschstråle. G sprang runt som en yr höna i panik och letade hinkar, kollade hinken uppe på kattvinden och var allmänt virrig. Det var nästan så jag inte ville tala om för honom att när jag gick genom grooming föll det en vattenkaskad från taket som vilken dusch som helst skulle vara avundsjuk på och golvet var som en liten sjö under gummimattorna...
Med sådan action på nedervåningen kunde jag inte gå och lägga mig igen, trots att jag var ledig och hade sett fram emot en sovmorgon. Det slutade med att jag vandrade runt i min pyjamas (min stora Chess-tröja!) och matade hundar och hjälpte till med lite allt möjligt istället. Sedan åt jag frukost för första gången någonsin i pyjamas! Det var underligt mysigt.
Efter frukost tog jag, för att undkomma vattenkaoset ett tag, ut Sonar och Ben på promenad i skogen. De älskade det! Har inte gått där sedan förra sommaren, eftersom Ben har varit lite väl angelägen om att jaga fasaner tidigare och den skogen kryllar av fasaner. Idag uppförde han sig dock som en pärla och skötte sig exemplariskt precis hela tiden. Då blir man stolt! Sonar var ,som alltid, ett ljus och det var t-shirtväder redan före nio på morgonen. De har satt upp höga stängsel runt Gaston Grange för att hindra hjortarna från att äta de exotiska och dyrbara träden de planterat där innanför och det är helt perfekt för de hindrar hundarna från att sticka efter fasaner också.
I skogen visade det sig finnas ett hjulspår som fortfaradne hade lite vatten i sig, trots att det inte regnat på evigheter, och båda hundarna dränkte in sig riktigt ordentligt. För att verkligen försäkra sig om att han inte skulle bli tagen som en golden av någon rullade sig Ben på grusvägen också och täcktes av ett fint dammlager som tillsammans med leran gömde nästan all gul färg på honom. Det bästa av allt var att när vi kom hem hade de stängt av vattnet i väntan på rörmokaren, så jag kunde inte spola av hundarna utan fick släppa ut dem i goldie run smutsiga. Måste medge att jag var lite oroad över hur det skulle gå ikväll med två skitiga hundar på heltäckningsmattan, men då hade jag glömt the goldie runs renande effekt. När jag tittade till dem på kvällen hade leran torkat och ramlat av och jag möttes av två skinande rena hundar. Fantastiskt!
Härlig morgon
Blått.
Ben-Ben
Världens bästa Sonar.
Denna hund stoppade jag in i the goldie run efter promenaden.
Hahaha, imponerande lermask, Ben! :D Och jag kan precis föreställa mig G's panik över vattendroppandet - han är ju inte så stresstålig alla gånger. ;) Blir gaaalet Englandssugen när jag ser bilderna, så härligt med sol, grönt gräs, hundar och bluebells!