21:23:58
Breaking up is never easy, I know...
Jag tror att jag och min dator ohjälpligt är på väg att glida ifrån varandra då vi båda mer och mer börjar få skilda intressen. För tre år sedan var vi mycket goda vänner och tänkte precis likadant och var väldigt synkade med varandra. Den gjorde vad jag ville och jag gjorde vad den ville, det gick snabbt och smidigt och vi kom otroligt bra överens. På senare tid har den dock börjat intressera sig för extrem långsamhet och frysning, och det är tyvärr saker som går helt emot mina egna intressen. Och alla varningsrutor som kommer upp för att varna mig om tusen olika saker varje gång jag vill göra något, de är också något nytt som vi aldrig ägnade oss åt på den gamla goda tiden.
Den har helt enkelt blivit väldigt sur och tvär så fort jag faktiskt vill använda den och trots att jag har försökt vara snäll och tålmodig så vägrar den återvända till sitt vanliga, glada jag. Istället verkar den ha utvecklat en alldeles egen personlighet vars enda intresse här i livet är att göra mitt liv så surt som möjligt. Jag kan sätta på den timmar före jag ska använda den, med tanken att den då ska hinna köra sina olika genomsökningar och allt vad det nu är som ska göras, innan jag vill använda den så jag slipper sitta och vänta fem minuter på att ett nytt fönster ska öppnas bara för att den är upptagen på annat håll. Ingen simultankapacitet här inte! MEN. Det tycks inte spela någon roll i hur god tid jag än sätter på den, inte sjutton gör den något när jag inte är där. Inte ett endaste dugg händer förrän jag plockar upp den och sätter den i knät, men då minsann, då blir det en himla aktivitet och genomsökningar startas och skript slutar fungera och allt vad det nu är. Jag lovar att den bara väntar på att jag ska komma till den så den kan reta mig med sin osamarbetsvilja.
Skype är ett helt eget kapitel. Skype och min dator är bittra fiender. De har aldrig kommit jättebra överens, men en gång i tiden tolererade de varandra och började i alla fall inte slåss så fort de kom i kontakt. Nu däremot utkämpas strider varje dag mellan de båda, och min dator är ytterst ovillig att låta Skype låna något som helst utrymme. Oftast hamnar de i något sorts mellanläge, där Skypefönstret får vara uppe, men inte får logga in. Vet inte hur många timmar jag spenderat med att sitta och titta på när Skype förtvivlat försöker logga in åt mig. Till slut kom jag på att om man startade om hela datorn hängde den inte riktigt med i början och då hann Skype oftast logga in innan datorn hade fattat vad som var på gång, men nu verkar den ha genomskådat även det. Slug som den är ändrade den helt plötsligt taktik och nu funkar det oftast att vara inloggad, men istället dyker ungefär 30 varningsmeddelanden upp som påstår att Skype inte fungerar (vilket det inte gör) och de går inte att ta bort utan de bara förökar sig, i väldigt snabb takt.
Sedan är det det där med minnet. Hur mycket jag än tar bort tycks den ändå alltid vara full. Antingen är jag helt rudad och har ingen koll alls på vad jag gör och vad som sparas på hårddisken, men 2 GB som jag tar bort ena dagen kan nästa dag vara tillbaka utan att jag är medveten om att jag lagt dit någonting alls. Man kanske borde sätta sig in i datorer lite mer, bara för att ha lite bättre koll vad som egentligen sparas...
Ljudet är en annan märklig historia. Ibland när man startar datorn finns det inget ljud. En liten ruta upplyser mig om att "det finns inga ljudenheter installerade". Jag tror den gör det för att hämnas för att jag överlistade den när det gällde Skype. Allt började med Skype, sedan Skype började krångla har allt gått stadigt utför. Så ibland finns det inget ljud och det verkar inte spela någon roll hur många knappar man trycker på eller vad man gör, den insisterar fortfarande att det inte finns några ljudenheter installerade. Intressant situation.
Vår vänskap är med andra ord på upphällningen. Det var väldigt trevligt så länge det varade, och det kommer bli svårt att helt göra sig av med den, men snart kanske det är dags att gå vidare och försöka hitta en ny vän...
Den har helt enkelt blivit väldigt sur och tvär så fort jag faktiskt vill använda den och trots att jag har försökt vara snäll och tålmodig så vägrar den återvända till sitt vanliga, glada jag. Istället verkar den ha utvecklat en alldeles egen personlighet vars enda intresse här i livet är att göra mitt liv så surt som möjligt. Jag kan sätta på den timmar före jag ska använda den, med tanken att den då ska hinna köra sina olika genomsökningar och allt vad det nu är som ska göras, innan jag vill använda den så jag slipper sitta och vänta fem minuter på att ett nytt fönster ska öppnas bara för att den är upptagen på annat håll. Ingen simultankapacitet här inte! MEN. Det tycks inte spela någon roll i hur god tid jag än sätter på den, inte sjutton gör den något när jag inte är där. Inte ett endaste dugg händer förrän jag plockar upp den och sätter den i knät, men då minsann, då blir det en himla aktivitet och genomsökningar startas och skript slutar fungera och allt vad det nu är. Jag lovar att den bara väntar på att jag ska komma till den så den kan reta mig med sin osamarbetsvilja.
Skype är ett helt eget kapitel. Skype och min dator är bittra fiender. De har aldrig kommit jättebra överens, men en gång i tiden tolererade de varandra och började i alla fall inte slåss så fort de kom i kontakt. Nu däremot utkämpas strider varje dag mellan de båda, och min dator är ytterst ovillig att låta Skype låna något som helst utrymme. Oftast hamnar de i något sorts mellanläge, där Skypefönstret får vara uppe, men inte får logga in. Vet inte hur många timmar jag spenderat med att sitta och titta på när Skype förtvivlat försöker logga in åt mig. Till slut kom jag på att om man startade om hela datorn hängde den inte riktigt med i början och då hann Skype oftast logga in innan datorn hade fattat vad som var på gång, men nu verkar den ha genomskådat även det. Slug som den är ändrade den helt plötsligt taktik och nu funkar det oftast att vara inloggad, men istället dyker ungefär 30 varningsmeddelanden upp som påstår att Skype inte fungerar (vilket det inte gör) och de går inte att ta bort utan de bara förökar sig, i väldigt snabb takt.
Sedan är det det där med minnet. Hur mycket jag än tar bort tycks den ändå alltid vara full. Antingen är jag helt rudad och har ingen koll alls på vad jag gör och vad som sparas på hårddisken, men 2 GB som jag tar bort ena dagen kan nästa dag vara tillbaka utan att jag är medveten om att jag lagt dit någonting alls. Man kanske borde sätta sig in i datorer lite mer, bara för att ha lite bättre koll vad som egentligen sparas...
Ljudet är en annan märklig historia. Ibland när man startar datorn finns det inget ljud. En liten ruta upplyser mig om att "det finns inga ljudenheter installerade". Jag tror den gör det för att hämnas för att jag överlistade den när det gällde Skype. Allt började med Skype, sedan Skype började krångla har allt gått stadigt utför. Så ibland finns det inget ljud och det verkar inte spela någon roll hur många knappar man trycker på eller vad man gör, den insisterar fortfarande att det inte finns några ljudenheter installerade. Intressant situation.
Vår vänskap är med andra ord på upphällningen. Det var väldigt trevligt så länge det varade, och det kommer bli svårt att helt göra sig av med den, men snart kanske det är dags att gå vidare och försöka hitta en ny vän...