matilada

2016-08-26
21:34:23

England del 1: Besök hos Kirsty

På fredagen efter att G och C kom hem var vi bjudna till Kirsty på lunch. Hon jobbar numera i Dorset, hos Lady Isabella och Sir John Eliot, där hon ser efter huset, hundarna, lagar mat och annat smått och gott. Jag har aldrig varit på Gore Farm tidigare, men eftersom att G och C har varit där på lunch både hos Kirsty och Isabella har jag hört en del om stället och var minst sagt exalterad över att äntligen få se det. Jag är pinsamt dålig på geografin här omkring och har därför väldigt dålig koll på var vi faktiskt var någonstans. Jag tror att vi åkte nästan rakt västerut, lite söderut och i bra trafik ska resan ta ungefär 1,5 timme. Vår tog mycket längre, då det var enorma köer förbi Stonehenge...
 
Hela vägen dit var fantastiskt vacker, men jag måste säga att just runt där de bor slår det mesta. Kullar och upp och ner med fantastisk utsikt, små slingriga vägar, höga häckar och träd och känslan av att det går att se halva världen där uppifrån. För att ge lite perspektiv på utikten påstår Sir John Eliot att han kan se 3 counties från sitt arbetsrum uppe i tornet!
 
Utöver jag, G och C var även Ks kille Monty där samt hennes kompis Jess och såklart hundarna. Vi hade med oss Tiber och även Montys föräldrars hund Bramble var där, så totalt hade vi 8 hundar. Förutom att tigga mat vid bordet och hålla koll på eventuella besökare roade sig hundarna med att bada i poolen. Bertie, Bronwen och Hector var vana badare och hoppade glatt från kanten. Tiber fick en lite problematisk introduktion till poolen och var därefter ganska tveksam till att bada mer än tassarna. När vi satt och åt satte hundarna rätt vad det var iväg för att kolla något och Tiber hängde efter. De flesta kom tillbaka, men inte Tiber och efter en stund började vi undra var han var någonstans; det är inte likt honom att vara borta mer än någon minut. Jag gick och såg efter och hittade honom i poolen där han med framtassarna i ett desperat grepp om kanten fruktlöst försökte ta sig upp. Antagligen hade han trott att överdraget gick att gå på, men det gav förstås vika så fort han satte sin tyngd på det, med resultatet att när jag hittade honom så hängde han med framtassarna på kanten och såg djupt olycklig ut. Stackars Tiber! Hans syster Ruby skulle tyckt att det var helt fantastiskt och gjort det igen och igen så fort hon blivit uppdragen ;) 
 
 
Bertie kan se riktigt sorglig ut när han försöker, men det var inte det minsta syn dom honom: han var i sitt esse i vattnet (som inte var så grönt som det ser ut på bilderna)
 
Bronwen hoppade gärna i från kanten.
 
Tiber vill, men vågar inte riktigt hoppa i...
 
 Flygande Hector
 
Bertie
 
 Nöjd Bertie
 
Medan vi väntade på att lunchen skulle bli färdig tog C med mig på en liten rundtur runt huset. Och vilket hus! Otroligt fint. Inte alls så stort och vräkigt som det skulle kunnat vara, utan ganska lagom. Jag är helt förälskad i hela stället! Det fanns en liten uteplats och sedan en herb garden framför. Nedanför en gräsmatta och utsikt över ägorna och längre bort var hagar. Hundarna gick lösa som de ville och allt var supermysigt!
 
Tornet, varifrån det går att se över 3 counties, sitter ihop med bostadshuset.
 
Resten av huset med the herb garden framför.
 
Kirstys lilla bostad.
 
 The Barn, som förbinder bostadshuset med Kirtys bostad, och vetter ut mot poolen.
 
Efter lunch gick alla utom G en promenad med hundarna. Vi började i skogen, men hann med att gå över lite fält också. Det var en speciell känsla att gå på privat mark, utan att direkt behöva riskera att möta någon. En otroligt fin promenad. Jag försökte luska lite i hur mycket mark de ägde, men fick mest till svar att allt vi kunde se och lite till. "Mycket!", tror jag svaret var. Promenaden var i alla fall fantastiskt underbar och jag har hotat med att ta med mig hundarna och komma och hälsa på K nästa sommar, något hon inte hade något som helst emot! 
 
En hög hundar i skogen.
 
Det ser så inbjudande ut!
 
Kolla vad fint! Jag ville mest bara sprätta iväg och springa med hundarna, men höll mig i skinnet.
 
Hector och Cuddles
 
 Hurricane, Bertie och Atlas.
 
Vattenpaus. Kolla, vad vackert det är!
 
Diverse hundar.
 
Tiber och Atlas.
 
En lite mer igenvuxen väg.
 
De andra gick väääldigt långsamt, så C och jag gick ifrån dem och skulle gömma oss. Vi fick med oss 7 av 8 hundar. De andra brydde sig dock inte om att vi försvunnit, så det blev inget av att skrämma dem. Sedan tappade vi dessutom bort Bramble tillfälligt och när vi hittat honom hade Hector avvikit. Han hade tröttnat och gått hem :) Så det blev inte helt som vi hade tänkt oss, men en väldigt trevlig promenad för det! 
 
Letar efter Hector.
 
När vi kom tillbaka var det dags för efterrätt och ganska snart därefter hemfärd. Tiber var helt slut och sov som klubbad hela vägen hem och även jag var ganska trött. Det var en mycket speciell och trevlig dag!
 
 
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: