matilada

2016-02-08
21:56:59

In- eller utlåsta?

Vi läser anestesiologi nu och då ingår det bland annat en praktisk tenta på narkosapparat, övervakning under narkos samt intubering. Att öva på intubering kräver lite organisation, så vi har fått ett övningsschema så att alla inte ska få för sig att öva samtidigt. Idag på eftermiddagen var det min grupps tur och so far so good. Vi gick igenom intuberingen grundligt och alla provade på båda hundarna och det gick ganska bra. Det kändes lite konstigt att efteråt smyga runt i korridorerna med en bår med hundar under ett skynke, men det gick det med. Det var lite creepy att det nästan inte var någon annan där och kylrummet kändes si sådär att gå in i (kul att bli instängd där...), men det var egentligen ingen fara det heller.
 
Uppstädat efter intuberingen smög vi, för att inte störa hästarna och de andra djuren som vilade för dagen, vidare längre in i huset för att kika på narkosapparaten. Det var lite för sent på dagen och lite för mycket en blind leder en blind för att det skulle vara en helt givande session. Ingen av oss hade någon egenlig koll, men vi tragglade igenom alla steg och kunde nog kanske peka ut vad de flesta slangarna gjorde, så en hyfsad början åtminstone. Sedan kom då ögonblicket när vi gav upp för dagen och skulle gå hem.
 
Då var dörren låst.
 
För att komma ut krävdes inte bara ett nyckelkort, utan en KOD också. Jag var den enda med kort och jag har ingen koll på min kod. Så där satt vi, inlåsta och ganska trötta. Förhoppningen att någon skulle gå förbi var liten eftesom klockan var efter 5 och det huset inte är så trafikerat ens under dagtid. 
 
Räddaren i nöden blev en dörr som gick ut ut och trots att vi endast var iklädd kortärmade vårdpyjamasar och foppatofflor fick det bli den vägen. Vi huttrade runt hela huset för att komma till huvudingången och där blev det till att vänta lite på att någon skulle komma förbi och släppa in oss. Lyckligtvis fanns det fortfarande lite folk kvar och efter en del snäll väntan hade vi till slut tragglat oss igenom tre låsta dörrar. Tursamt nog krävs ingen kod för att komma in i omklädningsrummet!
 
Ett snabbt ombyte senare är det någon av oss som kommer på att våra skor ju står kvar i skoslussen. Som är bakom en kodlåst dörr. Jippi.
 
Som tur var hade jag skor i mitt skåp, som visserligen kommer behöva rengöras nu igen innan de kan användas hos hästarna och hundarna, men de tog mig åtminstone hem. Mina vanliga skor får sova i skoslussen i natt och så hoppas jag att ingen har tagit dem imorgon. De alldeles för äventyrliga foppatofflorna får sova i mitt skåp och sedan saneras imorgon innan jag törs ställa tillbaka dem på hyllan där de hör hemma...
 
Nu har jag kollat upp vad koden till mitt kort är. Knepigt det där med kodlås efter en vis tid.
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: