matilada

Om jag inte har räknat helt tokigt är det idag exakt en vecka sedan jag och Thyme kom hem från Engalnd! Nu bodde vi ju på hotellet några av de dagarna och har egentligen bara bott hemma hemma sedan i förrgår. Det känns som att hon har bott här längre. Jag har nästan lite svårt att komma ihåg vilket lugnt liv vi levde förut, de gula och jag ;)

 

Överlag har hon smält in väldigt bra i flocken. Promenader är lite knepigt med alla fyra än så lnge, eftersom en viss valp ska stanna väldigt mycket och nosa och fundera och ha sig. Jag tror att det mest är ovana vid kopplet och kanske att hon tycker att det är lite kallt, så jag tror att det kommer att ge med sig snart. De stora hundarna är väldigt tålmodiga och väntar snällt när jag ber dem. Ibland bär jag valpen också, men hon är egentligen alldeles för tung för att bli buren!Lös funkar hon mycket bättre. Än så länge är hon väldigt lyhörd och går egentligen inte långt ifrån mig. Ibland får hon ryck och hänger på någon av de stora, men stannar ganska snart för att se var jag är någonstans. En annan visa är det när hon ska gå ut och kissa utanför dörren: då är hon minsann väldigt kavat och har nu på eftermiddaegn börjat strunta högaktningsfullt i var jag är någonstans. Hon har nämligen upptäckt vissa spännande platser precis utmed husväggen, som hon är helt tokig i. Jag hoppas att det bara är jord och bus som för henne dit, men jag undrar jag... Från och med nu blir det rastning i koppel för hennes del. 

 

Hon går oftast till dörren när hon behöver gå ut, men ibland missar jag det och hon kissar på golvet. Igår kväll hade hon ett ovanligt långt kvällsryck som slutade med att hon fyndigt kissade i duschen, men överlag är hon väldigt bra på att kissa ute. Flera nätter har hon sovit till 6-7 på morgonen och jag hoppas att det snart ska bli en vana. 

 

Utöver det har vi så smått börjat introducera klickern. Hon verkar förstå snabbt, så det gäller nog mest att inte träna för mycket med henne. Hon bits inte längre, utom när hon blir lite väl exalterad under sina kvällsryck och kan råka attackera min hand... Dock är hon väldigt bra på att sluta om jag säger 'ajaj' och det händer mer och mer sällan. Dock lyckades hon begrava sina små sylvassa tänder i in hand på riktigt idag när jag skulle ge henne avmaskningstabletterna. Ost tycks vara en stor favorit och hon förvandlas till en litn vindögd, hoppande piraya när hon förstår att den är till henne!

 

Hon har fått vara ensam hemma några gånger med de andra hundarna eller med en av de andra och det verkar gå jättebra. Det känns skönt! Aldrig varit helt själv annat än ett par minuter när jag kissat de andra, men det får vi träna mer på allt eftersom. Annars är damen väldigt gosig, väldigt med och gillar att pussas. Hon har lärt sig att kravla upp i soffan och det ska bli mysigt den dagen hon inser att hon kan kura ihop sig här bredvid mig och de andra istället för att härja och rycka i överdraget... 

 

Nog om planlöst pladder utan röd tråd. Några bilder från dagens promenad med Ben och Thyme.